Åsberg om stadsplanering

För några veckor sedan höll den trevlige, svadande och djupsinnige Johannes Åsberg föreläsning för oss i GSHF, apropå en rapport som han skrivit för Arena Idé [pdf]. Här är några punkter som jag tyckte var särskilt intressanta i föreläsningen. Resten finns att läsa i rapporten.

Strider för att bevara gamla hus tar ofta från estetisk synpunkt (eller uppfattas ofta så). Men det finns även andra argument för att bevara dessa. Som just att åstadkomma blandstad, där man i samma område har hus med många olika boendekostnader.

Egen tanke: Skulle det vara gagneligt att lätta på K-märkningen i framtiden, i syfte att kunna renovera mer och få äldre bebyggelse att förbli levnadsbar?

Många arkitekter och stadsplanerare "tänkte om" utifrån miljonprogrammets misslyckanden redan på 1970-talet, men detta tog sig aldrig in i den offentliga apparaten.

Stigberoende: Handeln tvingar kommunerna att konkurrera om deras stora butiker (och bygga vägar åt dem). Detta utarmar de egna tätorterna. Försvagar lokalhandeln.

Om bostadsbolagens karteller: se Boverkets utredning 2009, om vad som kan effektiviseras.

Överklagandeprocessen bör förändras så att små byggbolag får bättre möjligheter. Stora byggprojekt bör delas upp på mindre.

Den höga P-normen är upphov till mycket ont. Vad sägs om en lokalnorm istället?

Svårigheter för Göteborg att bemöta kranskommunernas strategier för att dra till sig barnfamiljer med höga inkomster. Här behövs typ centralstyrning.

I Majorna sker just nu "bostadifiering". Affärslokaler och källare görs om till bostäder för det är mer lönsamt.

Fråga: Hur ska vi hantera det miljonprogram vi har?

Apropå frågan om "en stad för barnen": Barn är olika, som människor är olika. Det är kanske dumt att ha alltför starka antaganden om att barn är på ett visst sätt i stadsbyggandet.