Essä om William Morris

I det senaste numret av Libertas, med temat Storbritannien, har jag skrivit en alldeles för lång essä om William Morris under rubriken "Socialism som estetik". Den finns numera utlagd här (bläddra fram till tionde uppslaget).

Lång blev den för att jag ville få med oerhört mycket: estetikens plats i det moderna samhället, Morris' liv och tankevärld, Art & Crafts, dess svenska motsvarigheter och ett resonemang om rörelsens arv idag.

Det var hur som helst en rolig och lärorik text att skriva, inte minst för att det var ett lagom stort projekt att ta itu med efter uppsatsen. Och så fick jag tillfälle att läsa en del i en av E. P. Thompsons alla tjocka böcker. Däremot är jag väl knappast någon stor auktoritet på området, så kommentarer, synpunkter och frågor är mycket välkomna.

Min magisteruppsats

För några månader sedan blev jag magister i statsvetenskap, och jag har länge tänkt tanken att lägga ut den här på bloggen. Så här är den nu. Inte heller denna har någon direkt koppling till socialdemokratin, men hur som helst, jag ger er:

IKT och partiernas interndemokrati - Hur partikultur (inte) påverkar användningen av informationsteknologi i politiska partier [pdf]

Sammanfattning

Denna studie undersöker förklaringar till hur partiernas interndemokrati påverkas och inte påverkas av den nya informations- och kommunikationsteknologin (IKT). Specifikt undersöks hypotesen om ett samband mellan partikulturens deltagardemokratiska inriktning och IKTs påverkan på partiets interndemokrati. Detta undersöks i både etablerade och nyare partier, där de nyare partierna är sådana som har grundats efter att IKT blev allmänt spritt bland den svenska befolkningen. För de etablerade partiernas del undersöks hur deras kongressers beslutsprocesser har påverkats. För de nyare partiernas del undersöks deras tänkande och diskussion om IKT och interndemokrati. I båda fallen är informantintervjuer med partiföreträdare den viktigaste datakällan. Resultatet av undersökningen visar att hypotesen om partikulturens påverkan inte håller streck. I en diskussion av resultat dras slutsatsen att det troligen är en mer framkomlig väg att studera relationen mellan IKT och partiinstitutionen som sådan, snarare än skillnaderna mellan olika partier.

De partier som undersöks är Moderaterna, Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och Piratpartiet.

Uppsatsen kan beskrivas som en prövning och en kritik mot en föreställning som av tidigare forskning att döma är rätt vanlig inom statsvetenskapen, nämligen att ett partis användning av IKT skulle hänga ganska tätt samman med dess ideologi (framförallt med avseende på hur positivt man ser på medlemsinflytande). Jag menar att i den mån som dessa fenomen hänger samman har det snarare att göra med partiorganisationernas utformning än med sådana ideal. I mer allmän mening kan uppsatsen också ses som ett inlägg i debatten om teknikdeterminism kontra teknikens avhängighet av sociala sammanhang.

Just nu arbetar jag om den till en artikel, med ambitionen att den ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift, så frågor och kommentarer är mycket välkomna.

Debattartikel om FRA-lagen

Idag gör S-studenters IT- & integritetsnätverk ett utspel på Newsmill inför rikdagens votering om FRA 2.0 om några timmar. Och det är undertecknad som är huvudförfattare.